Min största motivatin är, du.
Någon som verkligen inspirerar mig är min pojkvän. På så många olika sätt. Men det är tack vare han och hans familj som jag upptäckte träningen. Det som jag idag inte skulle kunna leva utan. Jag vill bara satsa mer och mer på det för varje dag som går. Och det kommer jag att göra. Jag har bestämt mig för att utbilda mig till någonting inom kost och hälsa. Jag hittade min drömutbildning i sundsvall, inte alls långt bort. Toppen tänkte jag och fick sedan reda på att den utbildningen inte har fått godkännande att fortsätta för att det var för många liknande utbildningar som låg ute på marknaden. Kanske efter 2015. 2015?! Jag menar hallå? Jag vill inte vänta 2 år till för att få veta om den kommer tillbaka eller inte.Utan...
Har sökt på annat, men ingenting som är i närheten eller på distans. Det skrämmer mig. Att behöva flytta från min lägenhet någon annanstans, långt bort. Ingen jag känner osv. Då jag började tänka på Henke. Han klarade det. Eller rättare sagt han klarar det. Varför ska inte jag klara det? Som jag skrev i det tidigare inlägget. Den som ger upp har redan förlorat. Så söker jag inte utbildningarna bara för att dom inte ligger i östersund eller i närheten, kommer jag känna mig som en förlorare. Jag är så stolt över Henke att han sökte, flyttade och slutför det även om han har mig här i Östersund. Som varje dag klagar över att jag saknar honom och vill ha hem honom. Han är det absolut starkaste personen jag vet. På alla sätt och vis. Det finns ingen som kan fortsätta att vara glad när allt går åt helvete, han kan. Vilket många gånger kan göra mig galen tills jag inser hur bra det är att han hela tiden ser positivt. Han uppmuntrar mig hela tiden att jag ska klara det. Vad det än är. Han ser aldrig något hinder. Han hoppar över eller duckar under dom. Det är tack vare honom jag är där jag är idag. Den målmedvetna personen som vägrar ge upp sina drömmar.
Om du läser detta så vill jag bara säga, jag älskar dig.
Middag och bowling
Igårkväll var en väldigt mysig kväll. Började med att Henke bjöd mig på middag på atena. Så fruktansvärt gott var det! Om man ändå fick njuta av det lite oftare. Sedan fortsatte vi kvällen med att bowla med Jens och Viktor. Henke kom segrande därifrån och jag kom två! Trots att jag typ gav upp efter första timmen, haha. Var så jäkla trött men tog igen de sista minuterna. En lyckas kväll trots att jag var rätt trött.
Jag älskar dig
Jag är så glad att jag har dig. Just nu ligger du i min famn och sover. Jag kan känna dina hjärtslag och höra dina andetag. Jag vill inte somna för jag vill njuta av ögonblicket. Jag har lärt mig att ta vara på dessa ögonblicken mer sedan du flytta. Allting blir så mycket mer speciellt. Jag har stått ut i snart 1 termin utan dig. Nu har du vara tre kvar.
Du har snart varit min i 3 år. 3 hela år. Jag förstår inte vart tiden har tagit vägen. Det kändes som att det var igår du kysste mig. Jag älskar dig lika mycket nu som då. Om inte ännu mer.
En helg i hudik
Ursäktar dålig uppdatering! Har fått kommentarer som jag kommer svara på i inlägg framöver som jag tycker kan vara relevant för flera. Men har nästan inte tränat på 2 veckor och har därför inte haft så mycket att skriva om. Har varit så mycket annat som kommit i vägen men nu i veckan ska jag komma igång igen och ta igen förlorad träning! Började ikväll med ett ryggpass och posering. Fick ut latsen riktigt mycket ikväll och det var roligt att se!
I helgen så var jag till Henke. Annvor och Uffe kom också upp på lördagen så har varit en riktigt mysig helg med familjen Kristoffersson. Åkte ut till någon camping vid havet och kollade bland annat. Åt middag och kollade på lite julskyltning. Läskigt att första advent redan var varit..
Ryggpass, check
Invigde mitt PWO idag, jisses vilket bra pass det blev! Orkade tunga vikter och var helt inne i min egna lilla bubbla. Så sjukt roligt! Kunde inte sluta le när jag åkte därifrån. Längtar redan sjukt mycket till morgondagens morgon pass. Blir nog benen som ska jobba då, wiho. Tränar från morgonen för jag har möte på jobbet till klockan 19.00, så då vore det skönt att bara kunna åka hem och packa tills på fredag då jag åker till min andra halva.
Klockan tickar, och tiden går
Biljetten är bokad inför nästa helg då jag äntligen ska få träffa min käraste igen. Tycker att tiden kan gå lite fortare nu och stanna upp till helgen istället. Får fylla upp min vecka med jobb och träning så kanske tiden går fortare. Eller ah, det är väl se de flesta veckorna ser ut. Jag klagar väl inte på det. Rik och vältränad. Eller hur var det?
Sa att jag skulle visa linnena jag köpte, men gör det imorgon istället. Då jag var iväg på gymmet och tränade ben när det var ljus ute, så blir inte så bra bilder ifall jag ska fota nu i mörkret.
Att leva 30 mil ifrån den jag älskar
Jag längtar tillbaka. Eller jag längtar väl egentligen inte just till Marmaris då jag hellre skulle åka till en annan plats. Men jag längtar till kärlekensatmosfär. Det kändes nästan som att vara nykär när vi var där. Jag ville verkligen inte åka därifrån på grund av att då visste jag att jag skulle ha en vecka kvar med Henke hemma. Nu ska jag leva utan honom i två år. Självklart kommer jag aldrig vara utan honom helt, men det kommer vara en kamp varje dag. Det vet nog de flesta som tvingas att vara ifrån de som de älskar. När de aldrig riktigt vet när de ses nästa gång. Det är en daglig kamp.
Jag älskar dig, Henke.