Låt dig vara stolt
Ca ett år mellan bilderna.
Början av 2013 --> Slutet av 2013
Har tyvärr inga bilder på min rygg eller framifrån från då jag började träna. Vilket jag tycker är synd. Men tror de är ca 3 månader mellan bilderna.
Jag har insett hur viktigt det är att berömma sig själv. Att faktiskt erkänna att man är stolt över de framsteg man gör. Även om det för andra inte ser ut som jag är speciellt stark eller att jag har mycket muskler. Så har det för mig , blivit en väldigt stor skillnad! Jag är stolt över det jag har kunnat åstadkomma. Det är mycket slit, irritation och glädje som ligger bakom det jobbet jag har gjort. Jag är långt ifrån nöjd. Jag ska fortsätta kämpa! Blir man någonsin nöjd? När jag uppnått mitt mål, vad ska jag göra då? Jag sätter upp nya mål.
Jag har inte en familj som är speciellt insatt inom fitness. Utan detta gör jag själv. Jag får gå min egen väg. De förstår inte vilken resa jag gör för de själv inte är insatta i det. Men jag vet att de ändå står bakom mig och stöttar mig på det jag vill satsa på.
Det jag ville säga med detta inlägget var: berömm dig själv. Låt dig vara stolt över det su har åstadkommit! Skit i alla andra. Det är du som vet vilken resa du har gjort. Fortsätt kämpa mot dina mål!
Grym muskelkontakt
Idag stod det bröst och triceps på schemat! Gick helt okej att träna bröst. Fortsätter att käpa mot min svaghet. Bänk, en vacker dag kanske jag också får lägga på lite vikter som är något!
Triceps var helt sjukt. Fick sån grym kontakt att det brännande som satan i musklerna. Precis som det ska vara! Körde dips och gjorde tre stycken sen kändes det som att dom skulle brinna upp, haha. Grym kontakt med andra ord! Hoppas att det tänker fortsätta så resten av veckan på de andra passen också!
Avslutade med en liten spegelbild.
Avslutade med en liten spegelbild.
Nu är det en dusch och äta kvällsfika som gäller sedan sängen. Pensionären som lägger sig klockan 9... Men det behövs om jag ska upp 5 imorgon! Har dock sovit ett tag på soffan när vi kom hem också, haha. Sömntuta!
Värdelös på att blogga
Henke tyckte det var sommar och gick i shorts igår när vi gick på promenad. Min fina pojke. <3
Jag är helt värdelös på att blogga. Glömmer hela tiden bort det men vill göra det bland annat för min egen skull! Eftersom det blir lite som en träningsdagbok för mig. Men om jag ändå tyckte att det var roligare att göra det, ååh. Aja, får se hur många gånger jag kommer säga detta innan jag faktisk lyckas blogga eller tills jag ger upp och tar bort den. Spännande att se va?
Vet bland annat att jag berättat att jag har tagit ett stort beslut här på bloggen. Men jag har ännu inte berättat vad. Kommer att avslöja den i kommande inlägg!