Motivationens ilska

Jag kämpar varje dag. Utåt kanske det ser ut som att det är väldigt enkelt, men det är det inte. Hela tiden kämpar jag med mitt psyke att ta ut mig till 100 %. Att lägga på mer vikt fast det känns läskigt. Det är saker som hela tiden kommer att bli enklare. - Så länge man inte ger upp. Ger du upp har du redan förlorat. 
 
Ett sätt som jag hela tiden motiverar mig med är att kolla på bloggar och instagram. Där finns det gott om nya roliga övningar som jag vill testa. Dröm kroppen x100. Är det inte värt att kämpa mot det? Jo det är det. Men om det inte heller räcker till så brukar jag tänka på de som dömer. Alla som tänker "kan hon inte ta mer vikt i benböjen?" "hon klarar det aldrig" "hon är ju så smal så hon kan ju inte vara stark" Alla sånna dömande kommentarer motiverar mig. Jag ska banne mig visa att jag klarar det, att jag kan ta mer än du tror och bara för att man är smal betyder det inte att man är svag!
 
Den bästa styrkan har jag märkt är ilskan. När ilskan kokar inom dig, gå iväg på gymmet. För det är sällan du skulle få till ett så bra pass som då! Det är många gånger som jag har gått till gymmet less, arg eller rent utav förbannad. Det slutar alltid med att jag får till ett bra pass för frustrationen på att inte klara något gör att jag klarar det. Vad leder det till? Jo, att du är glad över att ha gjort ett riktigt jävla dunderpass. Så du går till gymmet arg, kommer hem igen glad och endorfinfylld. 
 
Välj dina kamper, motivera dig och ge inte upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback